Bitterheten...

Jag har blivit en plugghäst. Jag åker in till biblioteket kring lunch, sitter där fram till stängning (20:00), powernappar där emellan och kommer hem utan att ha fått nästan nånting gjort. Jag pluggar, men pluggar oeffektivt. Fantastiskt. Under mina pauser som blir många och långa hinner jag läsa tv-spelsmagasin, alla dagstidningar, käka, skunka, blogga, läsa lite ur random böcker, och ja, göra lite allt möjligt trevligt. Det gör iofs ingenting att jag är så oeffektiv, åtminstone inte för tillfället då jag inte har något särskilt att läsa till. Men men, jag har iaf kommit fram till att jag älskar bibliotek, bra bibliotek. Jag tror jag skulle kunna tänka mig att jobba som bibliotekarie trots allt, men då på ett ordentligt sådant. Malmös, Göteborgs eller Sthlms stadsbibliotek, eller typ ett studentbibliotek i klass med Orkanens. Vad ska jag ta mig till egentligen? Journalist, lärare, bibliotekarie, medicalresearch-hora? Jag vet fortfarande inte. När ska jag komma till insikt? Jag har ju provat på att jobba under dessa 3½ år. Femton olika arbetsplatser är jag väl uppe i nu, sexton nästa vecka. Jag har provat på att bo i London. Jag har provat på att ta en lång tremånaderssemester i Asien. Jag har testat Sveriges tråkigaste större stad (Linköping), och nu en av de roligare (Malmö), men inte i helvete har det här hjälpt mig att besluta min framtid! Det var ju tänkt att mitt liv skulle vara kartlagt efter ett år i London. Ett år har nu dragit ut till tre och egentligen hade jag velat fortsätta tänja på det här och läsa lösa kurser tills kronofogden börjar banka på min dörr. Well well. Ett förhållande kanske jag borde prova på igen, det kanske kan ge mig perspektiv på mitt vilsna vagabondliv? Fast förmodligen inte. Ett förhållande känns egentligen lika oattraktivt som att strunta i studier och ta ett jobb på ICA. Fast vem försöker jag lura egentligen? En av samhällets utstötta underbettstjejer och ett ICA-jobb ligger ju egentligen mycket närmare än ett liv med snygga KKs och schysst jobb. Helvete, jag som hoppades på att kanske bli eller göra något, inte bara hoppa på det första tillgängliga. Det senare ligger dock mycket närmare mig och min natur, tråkigt nog. Blä.

/Smelly B