Lite glädje

Jaaa! London nästa tisdag till tisdagen efter det. En hel vecka. Det är först nu när jag har bokat resan jag inser hur roligt det ska bli. London London, det var ju snart två år sedan sist. Therese och Terese. Cornelia och Sandra. Daniel. Hoa. Pon. Nej, nu är jag grymt peppad! Tråkigt bara att jag inte har råd att shoppa. Att jag bara har råd till mat och alkohol. Men men, jag får nöja mig med staden och sällskapet. Åh, jag vill flytta dit igen! Jag saknar anonymiteten. Att våga vara den där tragiska killen som nervöst frågar efter nummer och blir dissad och som intalar sig att det inte gör något eftersom han ändå är anonym och sedan låtsas skratta åt det hela. Den anonymiteten! Och jag saknar utbudet, klubbandet, alla lustiga människor. Att kunna prata på svenska om människan mittemot. Ja, typ det mesta.

Idag bjöd förresten min vän (hon som råkade få världspressen att tro att hon var vittne till ett terrordåd) på en ny fantastisk skrattattack. För att få ett US-visa ska hon gifta sig! Hoho. Hennes offer är hennes bästa väns lillebror, vars efternamn hon ska ta, och som kan tvingas flytta ihop med henne eftersom US har stenhård kontroll över amerikaner som kommer hem med utländsk partner. Superkul! Så snart har jag kanske någon att hälsa på och bo hos i NY, yey!

Och helgen kommer jag kanske spendera på ett behandlingshem för tunga drogmissbrukare. Spännande spännande. Vi får se hur jag gör.

/Smelly B